Höjdhopp brukar räknas till en av de mest prestigefyllda friidrottsgrenarna tack vare det stora intresset hos media och allmänheten som särskilt visar sig under stora mästerskap. Höjdhoppsfinalen arrangeras av tradition under mästerskapets sista dagar, där det utgör ett sorts crescendo för hela tävlingen. Reglerna är enkla – det gäller bara att ta sig över ribban utan att riva – vilket gör det till en spännande tv-sport även för oinvigda.
Höjdhopp har varit en viktig sport i över hundra år, och det har varit en punkt på OS-programmet ända sedan 1912. Världsrekordet har stadigt ökat med några centimeter varje årtionde, men de senaste 20 åren har det stått still. Kubanen Javier Sotomayor hoppade nämligen 2.45 meter år 1993 och det har ingen slagit sedan dess. På damsidan har världsrekordet stått sig ännu längre. Bulgaren Stefka Kostadinova hoppade 2.09 meter år 1987, vilket är rekord än i dag.
I Sverige har det alltid funnits en stark höjdhoppstradition. Patrik Sjöberg inledde det som brukar kallas för det svenska friidrottsundret när han tog sig över 2.42 och därmed satte det dåvarande världsrekordet. Det följdes upp av arvtagaren Stefan Holm som tog OS-guld 2004 och satte guldfeber i en hel nation. På damsidan var det Kajsa Bergqvist som länge var affischnamnet med flera mästerskapsmedaljer.