Spjutforum

Mångkamp har kallats för den ultimata friidrottsutmaningen eftersom den kräver att deltagaren ska behärska en rad olika moment. Medan en sprinter eller en höjdhoppare specialiserar sig med träning på en enda gren måste en mångkampare träna på flera olika sätt. Ändå har mångkampen aldrig nått samma höga status som de individuella grenarna när det kommer till medialt fokus. Det är först de senaste åren med stora svenska framgångar som tv-publiken har tagit mångkampen till sitt hjärta.

Mångkampen kommer i flera olika varianter och former. Herrarna tävlar i tiokamp, där deltagarna tävlar i 100 meter, 400 meter, 1500 meter, 110 meter häck, höjdhopp, stavhopp, längdhopp, kulstötning, diskus och spjutkastning. Damerna tävlar ofta i sjukamp som stryker fyra av grenarna men lägger till 200 meter och 800 meter. Båda grenarna är OS-sporter där tävlingarna sprids ut under flera dagar för att ge deltagarna en ärlig chans att återhämta sig efter varje moment.

Den svenska mångkampen har under det senaste decenniet helt dominerats av Carolina Klüft. Hon slog igenom på världsscenen 2003 under VM i Edmonton när hon tog guld som 20-åring. Därefter blev det ytterligare två VM-guld och ett OS-guld under en kort men intensiv karriär innan hon la spikskorna på hyllan som 29-åring.

En av de äldsta sporterna i historien är diskuskastning. Redan på antiken avbildades diskuskastarna i form av statyer av skulptörer som Myron, vilket har gett diskusen status som en traditionsrik sport. Som friidrottsgren har den funnits med lika länge och utgör en självklar del av större mästerskap som OS, VM och EM. En anledning till diskusens långa historia är dess enkelhet, där reglerna är lätta att förstå.

Trots att diskuskastning i stora drag bibehåller sin ursprungliga form har det också skett en stor utveckling genom åren. Ett av områdena som genomgått övergripande förändringar är själva diskusen. Det finns två varianter; en för herrar och en för damer. Herrdiskusen väger exakt två kilo och mäter 22 centimeter i diameter medan damernas diskus väger hälften – ett kilo – och har en diameter på 18.2 centimeter.

De är tillverkade i material som metall och glasfiber. Det gör att den är enkel att få grepp och hiva iväg samtidigt som den ger tillräckligt motstånd för att utgöra en kraftmätning för deltagarna. Världsrekorden har höjts successivt under åren, men det bästa kastet inträffade redan 1986 för herrar och 1988 för damer. Då var det Jürgen Schult respektive Gabriele Reinsch – båda från Östtyskland – som slog rekorden som står sig än i dag.

Kulstötning är en anrik friidrottsgren som har haft en självklar plats på det olympiska programmet ända sedan starten 1896. Själva sporten är dock mycket äldre än så, även om det är svårt att datumbestämma dess ursprung. Då handlade sporten om att kasta en sten eller kula så långt som möjligt. I dag är kulstötning betydligt mer reglerat än så med ett regelverk som varje deltagare måste iaktta om man vill undvika diskvalificering.

Det är exempelvis inte tillåtet att använda underhandskast eller låta kulan vila någon annanstans än vid nacken. En kulstötare får inte heller använda handskar för att förbättra greppet om kulan. Stöten sker i en avsedd ring som är försedd med en stoppkloss för att förhindra deltagarna att trampa över linjen. Ett övertramp leder till att stöten inte mäts och det blir istället ett kryss i protokollet.

Dagens världsrekord i kulstötning har ett kvarts sekel på nacken för både herrar och damer. I herrarnas kategori är det amerikanen Randy Barnes som är rekordhållare med sin stöt på 23.12 meter år 1990. På damsidan heter rekordhållaren Natalya Lisovskaya och hennes bästa rekordstöt mätte 22.63 meter. Då ska det noteras att damerna stöter en något lättare kula än herrarna. De svenska framgångarna inom kulstötningen stod främst Jimmy Nordin för. Han dominerade grenen i Sverige i början av 2000-talet och tog hem sju SM-guld.

De olympiska spelen tillhör de största evenemangen i världen. För många friidrottare är det sommar-OS som är målet för satsningen, och spelen lockar miljarder tv-tittare över hela världen. I framtiden kan vi dock få se en förändring av traditionerna. IOK, Internationella Olympiska Kommittén, har nämligen fört diskussioner om att plocka bort några friidrottsgrenar från programmet för att ge plats åt nya sporter.

Det är framför allt fem grenar som verkar ligga i farozonen: tresteg, 200 meter, 10 000 meter, kula och 20 kilometer gång för herrar. I tresteg har Sverige haft stora framgångar under Christian Olssons storhetstid, som nådde sin topp på karriären under sommar-OS 2004 i Aten. Då tog han guld och tresteg blev något av en favoritsport för många svenskar. En annan gren med många profiler är 200 meter, där först amerikanen Michael Johnson och sedan jamaicanen Usain Bolt har firat stora triumfer. Om IOK:s planer går igenom kan Bolt och de andra 200-meterslöparna behöva koncentrera sig på andra grenar.

Anledningen ska framför allt vara att ge plats åt nya grenar och sporter. Antalet aktiva idrottare växer för varje år, och det finns inte obegränsat med kapacitet för att låta alla utövare tävla under de olympiska spelen. Det innebär att vissa friidrottsgrenar kan få stryka på foten.

Det är i mitten av maj och så småningom så börjar det bli dags för friidrottens utomhussäsong att dra igång efter den långa inomhussäsongen. Vi tänkte summera lite vad som hänt under vintern och några nyheter inför sommaren.

Det är en hel del som hänt under inomhussäsongen, såväl på som av banan och såväl positivt som negativt. Detta blir ett litet potpurri av dem.

VM-Brons till Tornéus

En av vinterns allra roligaste händelser var utan tvekan då längdhopparen Michel Tornéus lyckades vinna brons i VM som i mars hölls i Sopot i Polen. De flesta av oss minns säkert Michels besvikelse när han med bara någon ynka centimeter missade att vinna ett brons i OS i London. En stor framgång för Tornéus, men själv säger han att detta var bara ett delmål och det stora målet är OS i Rio 2016 där han hoppas vinna en medalj av ännu ädlare valör.

Bolt skadad men..?

En man som man inte direkt behöver kolla oddsen för att se om han är favorit att vinna nästa lopp är Usain Bolt. Men hans försäsong har kantats en del av skador och nu sägs det att han inte kommer att kunna tävla förrän i mitten av juni. Kanske kan denna mindre lyckade säsongsupptakt öppna för hans konkurrenter som kunnat förbereda sig på ett bättre sätt. Dock har vi lärt oss att aldrig räkna bort Bolt när det väl är startdags vid ett stort mästerskap.

Tregaro skiljer sig

En mindre rolig nyhet inom Friidrottssverige är att höjdhopperskan Emma Green Tregaro och tränaren och maken Yannick skiljer sig. Paret gifte sig 2011 men har nu alltså valt att gå skilda vägar – åtminstone på det personliga planet. Till Aftonbladet berättar Emma att dom hittills inte har för avsikt att avbryta samarbetet på det idrottsliga planet, så Yannick fortsätter alltså som hennes tränare även efter skilsmässan.

Att vara snabbast har alltid varit viktigt för människor. Det är därför inte konstigt att löpgrenarna är de mest populära när det vankas stora mästerskap. En av de allra mest kända är så klart Usain Bolt som har världsrekord i både 100 och 200 meter. Han visar heller inga tecken på att sluta förbättras utan har själv sagt att han hela tiden vill ta sin löpning till nya nivåer.

Löpningen brukar delas upp i flera kategorier som främst har att göra med distansen. Den mest publikfriande löpgrenen är 100 meter som är en del av sprintkategorin. I kategorin medeldistanslöpning hittar du 800-, 1500- och 3000-metersgrenarna.

Långdistanslöpningen är den som brukar kallas för den mest påfrestande, både fysiskt och psykiskt. Det finns bl.a. grenar i 5000 och 10000 meter såväl som maraton. Det anordnas maraton i de flesta större städer i världen och det är evenemang som drar mycket folk, både när det gäller publik och antalet utövare.

Europamästerskapen i friidrott kommer 2014 att anordnas i Zürich i Schweiz. Precis som alltid kommer det att bli ett evenemang som lockar Europas allra bästa idrottsutövare. Du kan läsa på arrangemangets officiella hemsida för att skaffa dig information om idrottare såväl som biljetter.

Europamästerskapen i friidrott närmar sig och många väntar sig intressanta tävlingar. En av de mest populära delarna av Europamästerskapen i friidrott är löpgrenarna. Själva tävlingsformen fascinerar publiken på ett sätt som många av de andra grenarna inte gör på samma sätt. Detta eftersom idrottarna löper tillsammans och det blir en särskild sorts tävlingsstämning.

I Europa är annars höjdhopp en väldigt populär gren. Det beror främst på att de flesta av världens absolut bästa höjdhoppare kommer från just Europa. Även om man ser historiskt har nästan alla som innehar rekorden för att ha hoppat högst tävlat för något europeiskt land.

En del föredrar att kolla på sprintgrenarna och speciellt 100 meter. Loppen är verkligen spännande men det finns en nackdel – de tar slut väldigt fort. Därför är också grenarna inom långdistanslöpningen populära. Den mest krävande är så klart maraton som också är den längsta. En av de absolut främsta maratonlöparna är Mo Farah. Av många spelsidor ses han som andrahandsfavorit till att vinna även det klassiska Londonmaratonet. I EM kommer Mo Farah antagligen att vara storfavorit på långdistans och därmed ha de lägsta oddsen. Han har nämligen inte enbart erfarenhet av maratonlöpning utan också när det kommer till kortare distanser som 5000 och 10 000 meter.

Nyligen fick dock Mo Farah något av ett bakslag. Efter att ha gått i mål som tvåa efter New Yorks halvmaraton kollapsade han. Publik och funktionärer blev snabbt oroliga särskilt eftersom att han även förlorade medvetandet. Nu ska det vara bättre med Farah och förmodligen kommer det inte påverka hans chanser i EM. En förklaring kan ha varit det kalla vädret då kvicksilvret i termometern just låg över nollstrecket.

Vad som gör friidrotten så populär är att den rymmer så många olika idrotter och grenar. Friidrotten består också av många traditionella grenar som utövats i tusentals år. En sådan är spjutkastningen som kommer från att det under historien varit viktigt att ha bra spjutkastare. För att förbättra spjutkastarna i en armé krävdes det träning men även tävlingar då de motiverade militärerna eller idrottarna att göra bättre ifrån sig.

Med friidrotten går det att se idrottsmän och kvinnor som är absolut bäst i världen när det kommer till bedrifter som att springa snabbt och hoppa högt. Sporter så som fotbollen är med diffus. Någon som blir världsmästare i fotboll kan inte säga att han eller hon är snabbast eller hoppar högst i världen. Det är vad som drar så mycket publik till eventen och särskilt OS. Att få se någon som är bäst i världen på något särskilt som har med fysisk styrka att göra.